Lena Trojer’s blogg

2009 06 03 onsdag

Eduardo hämtade Danne vid sex på morgonen. Danne hade en påfrestande resa framför sig med många timmars väntan både i Sao Paolo och London. Så var bara Peter och jag kvar. Huttrande kall frukost och sen iväg till UTT. Ännu en intern workshop nu kring matklustret. Carlos gjorde en suverän sammanfattning och diskussionen blev om möjligt ännu bättre än igår. Sergio och Carola var med i denna diskussion, som vi på samma sätt som igår knöt till mer strategiskt tänk. Särskilt Carola visar uppenbart intresse och engagemang, kommer med idéer och och förslag till aktiviteter, som de som forskare kan vara samarbetspartner i. Hon beskrev hur hon först efter att ha kommit tillbaka från sina studier i Lund ser den verkliga meningen i sin forskning kopplad till klustrets arbete. Kul att höra. Diskussionerna löpte fram till lunch.

Taxi tillbaka. Vi stannade bägge två vid stamlokuset och åt lunch, jag en gigantisk och god bönsoppa med fläsk. Sen blev det en hel eftermiddag med tid till eget arbete. Hann jobba undan en del. Klockan sju hämtade Victor och Rolando från CADEPIA oss. Victor kom farande med sin motorcykel (i keps utan hjälm!!??), så vi hoppade in i Rolandos bil, som visade sig vara hans systers. CADEPIA bjöd på middag i den lokala restaurangen på Recoletta i närheten där vi bor. Gaby, den stora CADEPIAtanten, och Pablo, som vill starta träkluster, anslöt. Vi hade en härlig kväll med stapplande språkkunskaper i spanska respektive engelska. Men det går bra ändå. Särskilt Victors sätt att prata genom att illustrera med bestick, glas, och allt som finns tillgängligt på bordet gör det ytterst underhållande. Jag fick ytterligare en gigantisk maträtt – kyckling i vinsås. Tur att jag hoppar kolhydratfällorna chips och ris. Gaby var mycket sympatisk så här mer privat. Hon har byggt upp en stor glasfabrik efter att ha varit på kurs i Sverige. 45 anställda och exporterar. Vi blev lite privata och berättade om våra barn – hur många, vad de heter och hur gamla de är. Detta verkar intressera bolivianer särskilt. Victor stack iväg mitt under middagen och var borta säkert en timma, hade väl nåt möte. Han kom tillbaka så att vi fick ta ett hjärtligt farväl. Jag är en CADEPIAbambino.